Japp from imorrn kl: 14.00 så anser jag mig överburen då Leia snittades 7 dagar innan sitt BF och jag trodde ju någonstans därinne att den här lilla krabaten skulle slå det, men icke..

Krämporna i min kropp blir värre och jag tyngre trots att jag knappt kan äta utan att bli proppmätt på någon tugga.. Finns ingen plats kvar i magen så vad krabat sysslar med förstår jag inte då det måste kännas rätt instängt just nu;-)

Men men någon klaustrofobi verkar h*n som sagt inte lida av..

Annars så börjar min kropp säga ifrån och jag funderar på om jag snart inte måste se mig som slagen av denna jäkla foglossning?? Jag skiter i min sömnbrist, men att samtidigt gruva mig inför varje vändning, rörelse mm det tar knäcken på mitt psyke och jag ser ju på Leia att hon ibland tar illa vid sig av att mamma har så ont bara av att resa sig upp ur soffan/sängen:-(

Hade ju så gärna velat njuta av den sista tiden med Leia som ensambarn, men jag ORKAR inte:-( Har dock lovat att vi ska under Jarkko´s 10 pappadagar försöka ta oss till Junibacken, men vi får väl se hur det blir med det, annars får vi ta det då bebis växt på sig lite och h*n kan få följa med..

Något mys ska jag och Leia iallafall hitta på under dom här 10 dagarna då hon också ska få vara ledig iallafall en vecka för att bonda ihop sig med sitt lilla syskon som hon väntat på sååå länge.. 

Men nu är det inte länge till vi vet vem som ska *joina* oss och spänningen lider..



Är det en kille eller tjej??