Ett minne blott är detta underbara havsbad intill stugan nu då vi nu återigen befinner oss i sthlm. Det är med blandade känslor jag lämnat min hemstad som alltid men denna gång känns det mer i hjärtat hur långt hemifrån jag igentligen är. Pappa med en nyligen hjärtinfarkt och mamma som blir sämre och sämre tär på samvetet att jag inte finns där till hands om så skulle behövas även om jag igentligen inget kan göra.. 3 veckor är till enda och nu stundar 2 veckor på hemmaplan innan jobb tar vid och verkligheten återigen är kapp oss..Vi har iaf haft det underbart både i s- vall och i stugan :-)